tisdag 17 december 2013

Turning point?


 Tiden går och livet passerar utan att jag hinner med. Snart är det jul och hela det är året har känts som en enda lång transportsträcka. Jag väntar på att livet ska börja och har inte för än nu märkt hur jag håller på att missa mitt sista år som tonåring.
Jag tänker alltid i samma spår
  • Jag ska ta tag i mina ätstörda beteenden... så fort min dulco börjat verka!
  • Jag ska börja jobba på att äta normalt...så fort jag fastat bort den senaste hetsvikten!
  • Jag ska till och med äta 2000 kcal/dag och börja jobba på att bli helt "frisk"...så fort jag nått min målvikt!
Problemet är bara det att det inte blir så, genom åren har jag antingen hamnat i en hetscirkel och gått upp massor i vikt eller gått ner till mitt mål och fortsatt ändå, tills allt faller samman och hetsande börjar igen så att jag går upp ännu mer än jag vägde från början.

Så idag med vikt på 69 kg till mina 177 cm, som är farligt nära min högsta vikt så bestämde jag mig för att det är nu eller aldrig. Jag måste försöka få ordning på mitt liv, varje dag är en virvlande orkan av känslor och jag måste sluta se livet som bakom ett filter av mat, träning, ångest och skuldkänslor. Om mindre än 2 månader åker jag till Berlin och vill kunna njuta av upplevelsen precis som alla andra utan att mina månster river i mig på insidan

Från och med imorgon blir det frukost, lunch och middag, med två mellanmål, och jag har ställt in chape up appen på 2000 kcal. Jag ska försöka hålla mig till nyttig mat och lägga allt mitt fokus på att inte hetsa och att få ner träningen till max 1gång/dag.

Wish me luck!
/Alice

1 kommentar:

En tanke? En åsikt? En berättelse? - Dela med dig!